X-CROSS

Japansk episk buskis-horror där två kompisar åker på spa med heta källor för att koppla av fett soft, men det blir inget med den saken då själva spa-inrättningen ligger i en gammal inavlad by där alla hör till en sekt som ägnar sig åt att hugga av vänsterbenet på oskyldiga flickebarn som besöker deras spa. Ja de hugger av vänsterbenen på sig själva med. Överhuvudtaget hugger de av vänsterben kan man säga. Samt går omkring i skogen på natten och lyser på ett otäckt vis med ficklampor. Till råga på allt dyker det upp en ondskefull gothlolita med världens största sax och vill flickorna ont hon med. En hel del blod och splatter blir det och även en del cat 3-buskis med snubbel och våldshumor. En klart habil film med rätt smart manus där historien hoppar i tiden och byter mellan olika berättarjag. Det där med uppbruten tidslinje och det köret är man såklart rätt trött på men jag kan inte påminna mig att jag sett det i någon asiatisk horror tidigare. Dessutom genomförs det här riktigt bra, såväl berättartekniskt som rent visuellt i bilden. Svårt att förklara hur dt sker visuellt men det gör det, se efter själv. Filmen är klart sevärd. Kan man sin asiahorror- och slasherhistoria kan man dessutom gotta sig åt en del roliga och ogenerade stölder och blinkningar. Regissören Kenta Fukasaku har tidigare regisserat floppen Battle Royal 2 och skrivit manus till superhiten Battle Royal, så det är en filur att hålla ögonen på.


SMULTRONSTÄLLET

Smultronstället är himla fin och bra och min absoluta favorit-roadmovie. Som sig bör i en roadmovie händer inte särskilt mycket på ytan, det är ganska mättad stämning och schysst nonsensdialog som bär på massa undertexter och vägar rakt in mot inre landskap och trasiga själar. Skådespelarna är lysande rakt igenom men framförallt Viktor Sjöberg är helt fantastisk här i sin sista filmroll, i denna film krigar i hans kropp och uppenbarelse den gamla skolans skådespel med det i framtiden kommande realistiska skådespelet, en intressant krock som ger en slags magisk realism till hans rollfigur, och även filmen i stort. Drömscenerna är imponerande och otäcka i sin “realistiska” surrealism. Typ.

ROLLING VENGEANCE

En långtradarchaffis får sin familj våldtagen och mördad av ett gäng rednecks, så han gör det enda rätta - bygger en monstertruck och ger igen. Ja det var väl det hela.