lördag, januari 02, 2010

EARTHBOUND (us, 1981)

Barn-scifi-komedi om en familj aliens i mysdräkter i ljusblå velour och deras grönhåriga schimpans som tvingas nödlanda på jorden och blir jagade av nationalgardet och NASA men som tur är behärskar rymdlingarna både telepati och telekinesi så de kan försvara sig på allsköns tokroligt vis.

DEATHSPORT (us, 1978)

Succén med DEATH RACE 2000 följde Roger Corman upp med att producera ännu en dödssport-science fiction, denna gång i den något mer avlägsna framtiden år 3000. Och livet i denna postapokalyptiska framtid är ingen barnlek, till exempel är den stora ökenlika vildmarken full av gäng med kannibalmutanter. David Carradine är en barbar med höftskynke och pälsslängkappa som tillfångatas och tvingas tävla på liv och död i det stora folknöjet gladiatorspel med dödsmördarmotorcykel. Underbara miljöer, kostymer och scenografi, massor av explosioner och lasereffekter och ett härligt soundtrack med dissonant flumambient och syntetisk riddarfunk. Slunga in lite omotiverat naket och en del romantik så har du ett härligt skräpfilmsäventyr som är en klar favorit hos mig.

ORGASMO ESOTICO (italien, 1982)

Sinnesjuk porr/skräckfilm (porror skulle man kunna kalla det) av snukhummern Joe D'amato. Jag fattade ingenting av handlingen och det berodde nog till väldigt liten del på att kopian jag såg var tyskdubbad. Till tonerna av vettlös artrockfusionmuzak bjuds en röra av sunkigt knull, mord och ful discodans. En zombie dyker också upp och vill vara med i sänghalmen. Ja herre gud.

CARNOSAUR (us, 1993)

Roger Corman slår till igen, denna gång med en Jurassic Park-ripoff. Som vanligt var han snabb att hoppa på senaste pengatåget, denna gång så jävla snabb att filmen faktiskt kom ut några veckor innan Jurassic Park. Bra jobbat! Nån familjefilm är det inte, istället är det överraskande mycket splatter och genomgående ganska mörk och ond stämning. Så mycket dinosaur för pengarna blir det dock inte. Nu somnade jag iofs sista halvtimmen men jag har på känn att den halvtimmen fortsatte precis som de två tidigare, det vill säga en himla massa onda vetenskapsmän som gnuggar händerna över sina dna-provrör och däremellan inslungat korta klipp på en stiff dinousarie som tuggar i sig av dumma ungdomars armar, ben och tarmar.