onsdag, maj 31, 2006

NINJA THE PROTECTOR

Snurrigt värre med ninjor som teleporterar sig, mjukporr, Jackie Chan och korta snuttar Pink Floyd instoppat i soundtracket. Dum hongkong-film när den är som allra dummast. Har den på double-feature med klassiska flåsactionfilmen Wanted Dead Or Alive med Gene Simmons som den onde terroristen Malak Al Rahim, men den orkade jag inte se denna gång.

STAR CRASH




Fråga: Vad kan gå fel när Luigi Cozzi snurrar loss i en starwars-kopia med David Hasselhof och massa lasereffekter? Svar: Ingenting, absolut ingenting kan gå fel. Det är ren njutning från början till slut. Om man nu, av någon outgrundlig anledning, inte nöjer sig med Hasselhof och lasereffekter så bjuds man dessutom på märkligheter som Joe Spinell som den onde rymdgreven Zarth Arn, Christopher Plummer som The Emperor och ett soundtrack av John Barry. Jag tar det igen, Joe Spinell, Christopher Plummer och David Hasselhof tillsammans i rymden till toner av John Barry, regisserat av Luigi "lasereffekter"Cozzi. Inget kan gå fel som sagt.

lördag, maj 27, 2006

DEATH WALKS AT MIDNIGHT

En fotomodell experimenterar med en ny LSD-liknande drog och får hallucinationer där hon ser en konstig filur med funky solbrillor och stans hårdaste spik-knogjärn som han möblerar om ansiktet på en fager kvinna med. Sen börjar den här filuren dyka upp i verkligheten och förfölja flickstackarn och det blir en giallohistoria utan riktig skärpa men med några helt okej twistar och ett satans fint foto med massa stiligt loungeiga (kan man skriva så?) 70talsmiljöer. Toppa detta med skön loungejazz och du har en trevlig en och en halv timme.

torsdag, maj 25, 2006

LIONMAN




Underbar turktrash-film med massor av fina kostymer och än mer massor av kroksabelstrider och än än mer dumheter och snurr. Lionman har växt upp bland lejon och är således stark som ett lejon och slaktar alla motståndare med sina bara händer, och många motståndare blir det. Prata är han sämre på, han morrar och muttrar mest. Massor av svärd och kroksablar som sagt men Lionman slåss helst med sina händer, samt med nån slags övernaturlig hoppförmåga som ser fruktansvärt konstigt ut varje gång han använder den och det gör han både en och fyrtio gånger, ända tills en onding häller frätande syra på hans händer så de blir obrukbara. Men ingen fara på taket, Lionman ser till att få ditmonterat klor av järn och blir än farligare i hangemängets konst. Lionman är KUNG! Denna film är verkligen värd en upprustning och dvd-utgåva. Hos Mondo Macabro kanske, de går ju från klarhet till klarhet vad gäller bizarrofilm från alla möjliga håll och kanter.

THE EERIE MIDNIGHT HORROR SHOW


Jobbigt dålig titel på en annars bra film. Har även gått under namnen "The Sexorcist" och "The Devil Obsession" samt orginaltiteln "L'Ossessa". Filmen har ett härligt långsamt tempo och drar ofta ut på scener aldeless för långt, vilket bidrar positivt till spooky stämning. Ingen fantastisk film men en av de bättre Exorcisten-rippoffs, tyvärr presenterad på dvd med såväl undermålig bild som ljud.

KRIMINAL





Supertrevlig och snygg 60talsfilm där playboyen och hunken Kriminal tassar omkring i sin skitsnygga gulsvarta skelettdräkt och stjäl diamanter, charmar damer och springer på tågtak, allt till tonerna av superslick och svängig agentjazz med hammond och vibrafon. Lite som en kombination av tidig James Bond och Batman-tvserien, fast med lite snurr.

onsdag, maj 24, 2006

JÄTTEHAJEN - VINDSURFARNAS SKRÄCK



Jättehaj som käkar vindsurfare och helikoptrar är bara för bra. Har äntligen lagt vantarna på den här kassetten och det känns skönt att ha sett den på orginal nu istället för på den dassiga kopia jag fått nöja mig med tills nu. Iofs inte särskilt bra bild på den här printen heller. Det lär ska vara fin bild på den japanska kassetten så den som vill se sin jättehaj i fin bild får väl skaffa den för nåt dvd-släpp lär det aldrig bli av den här filmen, då den är en alltför uppenbar Jaws-kopia och blev anmäld och fälld när den gick upp på bio. Å andra sidan vem vill ha den här på nysläpp på dvd? Det här är ju en film som gjord för vhs-formatet på alla sätt och vis, dessutom är det som alla förstår mycket viktigt att den heter JÄTTEHAJEN - VINDSURFARNAS SKRÄCK.

THE SEVEN MAGNIFICENT GLADIATORS


Dags att olja in musklerna och hoppa i höftskynket igen. Tänk dig italiens dårregissör nummer ett Bruno Mattei göra en svärd och sandal-version av De Sju Samurajerna med den döve muskelbyggaren Lou Ferrigno i huvudrollen. Ren dumhet med andra ord. Fyrtio minuter in i filmen kommer Ferrignos första replik. Det lär ska ha varit så att Mattei från början var tänkt att regissera Hercules men gjorde jobbet för dåligt så producenterna anlitade instället Cozzi som ju gjorde sin bisarra scifi-aktiga hercules medan Mattei fick lite restskrap i form av samma skådespelare och crew samt några kronor så han kunde slunga ihop den här filmen med vänsterhanden. Intressant är att det är inspelat i nån gammal romersk ruinstad så precis varenda hus och byggnad är... ja just det ruiner. Blir lite skum stämning efter ett tag. Mycket dum film som endast bör ses av Mattei- eller barbarfilmskompletister eller folk som inte kan få nog av den döve muskelmannen.

SEVEN NOTES IN BLACK




Mycket fin och kanske den smartaste och mest välskrivna fulcifilmen. Inte överdrivet smart såklart, en och annan logisk lucka finns, men en riktigt slick och koncentrerad giallohistoria med flera twistar och ganska orginella sådanna. En klärvojant kvinna spelad av Jennifer O'Neill (återkommer till henne längre fram) får syner kring ett mord som skett för ett antal år sedan och dras in i en spännande mördarjakt där hon får hjälp av sin psykolog. Kvinnans man blir huvudmisstänkt och häktad medan hon dras allt djupare in i härvan för att fria sin man. [**Spoilervarning**] Varefter visar det sig att synerna kvinnan får är inget som skett utan framtida händelser och det "riktiga" mordet är ett som komma skall och det är kring just henne själv snaran sakta dras åt. Detta är riktigt snygg gjort och funkar mycket bra, trots vissa logiska luckor som sagt men vadå det är Fulci, mycket tack vare bra manus men också exeptionellt snyggt foto och klipp. Fabio Frizzis soundtrack låter typiskt Frizzi och det är lysande såklart.

Okej Jennifer O'Neill då, hon är en härligt osannolik figur. Förutom en karriär som fotomodell och skådespelare (största roller är väl i Cronenbergs "Scanners" och Mulligans "Summer of '42) så har denna brasilianska hunnit med att vara gift nio gånger(bla med Chippendales koreograf (två gånger)), bryta ryggen och nacken i en ridolycka, skjuta sig själv av misstag, självmordsförsök, samt envist vägrat göra Hollywood-karriär trots öppet mål-läge, för att slutligen bliv frälst och koncentrera sig på hästuppfödning på sin ranch i Nashville samt då och då dyka upp på O'Reilly Factor som språkrör för prolife- och profamilyrörelsen.

För övrigt är det jäkligt mysko att den här filmen inte fått någon ordentlig engelskspråkig release då en fulci-film per automatik säljer bra, den här är ju dessutom bra. Har väl med rättighetsstrul att göra kan man tro. Den versionen jag såg på DivX antar jag är en ripp från en bootleg som består av bilden från den franska (tror jag) dvd som finns + ljudet från gamla amerikanska vhs:en.

söndag, maj 21, 2006

WINGS OF HOPE



En mycket intressant historia men ett inte alltför intressant resultat som film. En dokumentär om en kvinna, Juliane Koepcke, som var enda överlevande från en flygkrasch i sydamerikanska djungeln 1972 och hennes ensamma kamp genom djungeln för att ta sig till civilisationen. Att Herzog ständigt dras till djungeln är ett faktum och i denna film har han en högst personlig anledning. Han var nämligen inbokad på det kraschade planet själv, han var nämligen på väg till inspelningsplatsen för Fitzcarraldo men bokades av flyget i sista stund. När han sedan
väl spelar in filmen gör han det bara några mil från var Juliane Koepcke samtidigt på liv och död sliter sig fram genom djungeln. Tyvärr funkar inte filmen riktigt trots att upplägget inbjuder till intressant resultat. Jag vet inte exakt vad som felar men det saknas liv i filmen, jag blir inte indragen och berörd - vilket annars är edn gode tyskens paradgren tycker jag, att beröra.

THE WHITE DIAMOND

Kanske bästa herzogdokumentären jag sett. Otroliga bilder och en skön meditativ stämning rakt igenom. Det är samma gamla herzogämnen som behandlas, denna gång utifrån en mans kamp med en hemmabyggd zeppelinare i djungeln. Mer än en gång kommer jag att tänka på Fitzcarraldo som mot all vett och sans sliter med sin ångbåt över berget. Samma gamla herzog som sagt men här uppnår han en perfektion när han närmar sig det metafysiska i det extremt fysiska. I Werner Herzog eats His Shoe pratar Herzog om att han med sitt filmande vill, eller snarare måste, återföda ett nytt språk och nya bilder- ett nytt sätt att förstå världen och livet. Han börjar närma sig.

WERNER HERZOG EATS HIS SHOE



Ganska självförklarande titel på den här filmen som handlar om just hur Herzog äter upp en av sina skor. Herzog slog vad med Errol Morris att han aldrig skulle komma att göra en film (detta för att Herzog såg Morris potential och ville peppa honom att filma sin debut) och Morris levererade den fantastiska Gates of Heaven och Herzog håller vad han säger och lagar helt enkelt till och äter en av sina skor. Detta sker i samband med premiärvisningen av Gates of Heaven och publiken har en liten frågestund med herzog som pratar om sin syn på filmskapande och livet, alltmedan han smaskar i sig skon. Les Blank som gjort Werner Herzog Eats His Shoe har även gjort den mycket sevärda dokumentären om inspelningen av Herzogs Fitzcarraldo - "Burden of Dreams".

MÖRDARHAJARNA



Mera hajraffel från Tonino Ricci men i denna film (Night of the Sharks) finns inte vansinnet och snurrigheten från Bermuda - dödens triangel (Shark's Cave) kvar utan bara dumheten. Jag somnade iofs till några gånger under filmen så det finns en möjlighet att jag missat något fantastiskt - annars var det mest minnesvärda att hajen morrar och skriker när den attackerar (nästan lika bra som den tunga astma-andningen i Tintorera). Annars var det en trött soppa av stulna diamanter, utpressning och actionhumor som bjuds. Mot bättre vetande kommer jag dock fortsätta se alla Ricci-rullar jag får tag på - just nu håller jag korpgluggarna öppna efter barnäventyret "Buck and the Magic Bracelet"och Robin Hood-filmen "Robin Hood... Arrow, Beans and Karate".

BERMUDA - DÖDENS TRIANGEL



Underbart snurrig film med telepatiskt styrda hajar som vaktar något, oklart vad, på botten av bermudatriangeln. Vansinnigt segt är det men på ett så charmigt dumt vis att man njuter av varje sekund, dessutom bryts det sega lagom ofta av med vansinne utan pardon. Allt i filmen är extremt billigt och miniatyrerna är något av det uslaste jag sett, de har inte ens försökt få det se verkligt ut. Ingenting förklaras eller förtydligas i filmen och man undrar mest hela tiden vad som egentligen händer och kanske framförallt varför. Efter en och en halv timme får det räcka tycker till och med filmens skapare Tonino Ricci och bryter filmen helt enkelt och det blir fryst ruta med ett stort frågetecken över, sen följande dramatiska eftertext:

"Denna historia bygger på vittnesbörd från män som upplevt egendomliga och oförklarliga saker. Många av dem lever numera i avskildhet kanske för att omgivningen betraktar dem som mentalt störda kanske för att upplevelserna helt förändrat dem."

lördag, maj 20, 2006

THE KILLER MUST KILL AGAIN


Konstig giallo då det inte för en sekund är hemligt vem mördaren är. Bra film hursomhelst som är överaskande välgjord och välregisserad för att vara Cozzi men man saknar nästan lite tok och dumheter. En slick och stram film med en lysande Antoine Saint-John i rollen som psykopatisk mördare.

torsdag, maj 18, 2006

PANIC BEATS


I denna film är Paul Naschy inte varulv. Däremot är han en ond äkta man som tillsammans med sin älskarinna tänker ha ihjäl sin fru för att ärva hennes förmögenhet, dessvärre tänker älskarinnan i sin tur mörda Naschy för att komma åt fruns förmögenhet och sen fly och leva lopan med sin mystiske knarkande pojkvän. Såhär håller det på med en härva av invecklade känslo- och relationsband och det blir backstabbing och mord åt alla håll och kanter, men det räcker såklart inte för den mysrysige spanjoren (Naschy själv har skrivit och regisserat filmen) så det stoppas in lite övernaturligheter i form av ett hämndgirigt familje-spöke och lite gotiska skräckmiljöer med riddarustningar och ett maffigt lantgods (som man får reda på i en intervju med naschy i extramaterialet är General Francos gamla hus, om man nu ska tro på det, den mysrysige spanjoren är väl lite av en skrävlare och charlatan, om man säger). En ganska trevlig och underhållande film, fast tyvärr lite för straight för sitt eget bästa - mer förvirring och skum känsla tack. Rätt trevligt extramaterial i form av två featurets, en kort introduktion till spansk horrorfilm och en intervju med Naschy.

IMPRINT





Takashi Miikes bidrag till skräckserien Masters of Horror utpelar sig på en bordell i 1800talets Japan. Det här är första och hittills enda Mastersofhorror-film jag sett och jag förvånades mycket av det grafiska våldet. Jo visst, jag har sett en och annan Mikke-film tidigare men det här är ändå en TV-film, vilken kanal visar det här? En utdragen tortyrscen med nålar under samtliga naglar, läpparna och ögonlocken - det är väl ändå lite väl tufft även för betalkanaler. Eller? Jag kanske har missfröstått allt föresten, men jag tror i alla fall att det är gjort för att visas på TV. Jaja strunt i det, hur var den här filmen då? Tja... väldigt mycket tja... rätt tråkig och tramsig kärlekshistoria som inte alls funkar. Det enda som funkar, typiskt nog, är den tidigare nämda tortyrscenen och det var jävligt otäckt att se. Jag är iofs extremt känslig för vasst våld, och då särskilt mot naglar och ögon. Fast vill man ha lite nåltortyr plus bra miikefilm skall man satsa på att se hans vansinnigt stenhårda kammardrama "Audition" istället.

söndag, maj 14, 2006

SAW 2




Bra och smart modern amerikansk maintreamskräck är man inte helt bortskämd med men den här funkar riktigt bra tycker jag även om det är lite platt emellanåt och väl mycket flashig musikvideoestetik på foto och klipp. Storyn är i vilket fall hyffsat smart och det finns tillräckligt med twistar för att hålla nerven igång och hoppatillscenerna tillräckligt bra för att hålla pulsen uppe. Grafiskt våld och gore är det rätt gott om och det bjuds på en del fantasifullt och nyskapande sådant.

HERAKLES


Det är inte bara Cozzi som tar sig friheter att tolka herkulesmyten efter eget huvud, Werner Herzogs debutfilm "Herakles" är en tolv minuters kortfilm i svart/vitt som huvudsakligen är diverse närgångna klipp på muskelmän som tränar bodybuilding. Detta varvas med lite olika dokumentära klipp på människors dumdriftiga "hjältedåd", bla klipp från en bilkrash på en racingbana där en del av publiken mejas ner och man får se några ohyggliga bilder på lemlestade kroppar. Intressant att se att den 19-årige Herzog redan i sin debut börjar arbeta med de ämnen han skall komma att ägna i stort sett hela sitt konstnärskap åt, besatta människor som på liv och död går in totalt i till synes vanvettiga livsuppgifter - kanske i jakt på ära och berömelse, kanske i jakt på någon slags gudomlig odödlighet.

HERCULES







Kände mig sugen att se om detta mustiga gudaepos som man inte på något vis kan se för många gånger. I denna väldigt fria tolkning av Hercules-sagan får man njuta av Lou Ferrigno i höftskynke slåss mot slime-people, eld- och robotmonster och det skjuts laserstrålar hejvilt och det blir mycket swisshh och zzzzapp och bzzzzzzzt...
Mycket ögongodis i form av helknasiga effekter som blinkar och blippar, underbara kostymer, scenografi och miniatyrer. Denna matinéfilm är en ljuv kombination av campy 80-tal, psychedeliska effekter och högtravande monologer om skapelsen. Verkar dessvärre som jag i ett svagt ögonblick gjort mig av med mitt ex av "Hercules 2" som även den är gjord av Luigi Cozzi, jag får lov till att skaffa den igen misstänker jag. Cozzi, vilken kille! Hercules 1 och 2, Star Crash, Contamination. Respekt!

lördag, maj 13, 2006

SPACE TRAP



Även kallad "Star Crash 2" - inte för att den har nåt att göra med Star Carsh (mer än att man snott en del klipp och specialeffekter). Det rivstartar med ett intergalaktiskt krig och vårt hjältepar tvingas nödlanda på planeten jorden där ett atomrig rensat ut mänskligheten förutom en liten stam med livsnutande filurer som är klädda i toga och ägnar sig åt vin, kärlek och formationsdans till discomusik. Segt men rätt underhållande.

DEVIL'S SWORD





Helsnurrigt med mycket flygomkringiluften-strider och häxkonster, uppspeedade strider, slowmotion, underjordiska grottkomplex med lönndörrar och fällor, cyklopmonster, telepati, onda krokodilmän och deras krokodildrottning, kannibal-sexslavar och så fucking vidare nonstop i en och en halv timme. Precis som hederlig indonesisk knas-fantasy ska vara med andra ord.

torsdag, maj 11, 2006

THE INVINCIBLE BARBARIAN




Barbarfilm är alltid barbarfilm. Eller nåt. I den här barbarfilmen dyker det hursomhelst upp ett klipp från en godzillafilm och det kändes fint. Det är också en del fina extremt flummiga klipp med en berättarröst som pratar om livets uppkomst och människans öde och sånt. De två rivaliserande barbarbröderna det handlar om ser ut som en krockskadad Fabio och en dopad Björn Ulvaeus. I övrigt är det en himla massa svärdstrider och mer eller mindre påklädda män och kvinnor som springer i slowmotion.

onsdag, maj 10, 2006

EXTRA TERRESTRIAL VISITORS



En skum liten rackare till spansk/fransk film det här. En uppenbar E.T.-kopia med en söt alien som blir hemlig vän med en liten pojke. Rymdfiluren har väldigt dum uppsyn och snabel och ser ut som en femkronors Alf, typ. Precis som E.T. kan den trolla och trixa och det blir en del spex kring det, dessvärre har den lille krabaten en ond tvilling-alien (eller den ser precis likadan ut i alla fall) som är ond som fan och stapplar runt och sysslar med skoningslös död.
Det blir lite slasher-feeling då det dyker upp ett campande ungdomsgäng som blir jagade av den ondsinte mördar-alien. Sen hoppar det mellan den söta handlingen och rysarhandlingen mest hela tiden och det känns rätt skumt. Det hoppar dessutom friskt mellan dag och natt lite efter tycke, och ibland påstås det vara natt fast det uppenbarligen är mitt på dagen. Jag har för övrigt aldrig sett en film med så flitigt användande av rök, det är imponerande massivt med rök i precis varje utomhusscen. Skumt soundtrack av Librado Pastor - i sina bästa stunder är det helt magnifikt pumpande horror-synth-rock (lite som Trans Am i sitt esse) och i andra stunder är det bara vansinnigt dum poprock. En ovanligt dum film.

måndag, maj 08, 2006

ERIK THE CONQUEROR



Mario Bavas vikinga-epos från -61, en storslagen välgjord matiné (ganska våldsam för matiné kanske men själva feelingen liksom) med en och annan snygg scen och för sin tid ganska imponerande masstridsscener. Ganska kul att vikingarna verkar bo i grottor. Ganska trötta färger på denna print som knappast lär ge rättvisa åt det tjusiga technicolor-fotot. Ganska trött film för övrigt med, störst behållning hade jag av för- och eftertexterna som var urtjusiga med röd och grön rök i fin 60tals-vikingastil, samt en fin och omotiverad sång- och dansscen.

THE SHARK HUNTER



Härligt dum äventyrsfilm som jag såg för några år sedan och var måttligt imponerad, gillade den bra mycket mer denna gång. Franco Nero har hippie-peruk och pannband (vid ett par tillfällen läderkeps och pilotglasögon) och en knasig sidekick som gillar att spexa, dricka sprit och crazydansa. Det är skattjakt och mycket handgemäng och rafflande action med biljakt och båtjakt och flygplansjakt och såklart och en hel del undervattensscener och farliga hajar. Fint foto och dessutom en bra print på denna kassett med härliga färger. Skönt soundtrack som pendlar mellan progressive rock och minimala stela syntslingor - som det ska vara. Trevligt omslag på den här grek-kassetten men jag är mer förtjust i det svenska strama vtc-omslaget, ska införskaffa den svenska vid tillfälle.

CYCLONE



Trevlig hybridfilm av Rene Cardona Jr med drama, trash, katastrof- och hajfilm i ett. Habila hajscener som är lite ojämt fördelade, några få här och där för att i filmens absoluta slutscen brassa på med tokigt många hajattacker på rad. Dramaturgiskt är filmen ojämt fördelad på samma vis, extremt långsamt tempo och segt de första 3/4delarna sedan sista halvtimmen fräser det på med mycket drama och action. Ostigt soundtrack med en stelt funky syntslinga som återkommer så fort det vankas haj. Härligt långsam brunmurrig misärstämning. Efter några dagars sjönöd är de kapsejsade så hungriga att de äter upp en hund. Men de nöjer sig inte med det utan det blir lite kanibalism också. En sak jag fundrade på är att på dvd har väl denna film en speltid på 118min, denna kassett är på 115 min. Klippt, eller är det pal/ntsc som diffar? Bra film hursomhelst.